Hemma hos Dr Snuggles

Igår plåtade vi del 2 av reklamfilmen vi påbörjade för ett par veckor sen. Den här gången var vi i ett stort laboratorium där vi filmade mer redovisande sekvenser. Vad läkemedlet innehåller, hur det används, hur det hjälper patienten o.s.v.Bara labbet i sig var en upplevelse! Massor av konstiga (och antagligen hutlöst dyra) maskiner, provrör, vätskor,  fläktskåp och surrande saker som fick mig att minnas de gamla VHS-kassetterna hemma hos mor och far med  Dr Snuggles!

Den här gången var tagningarna något mer avancerade, med en del riggat ljus och åkningar. Fortfarande höll vi det ganska enkelt men ändå, lite mer riggat än senast. Ljuset var inga direkta konstigheter, det har jag ju med mig från mitt stillbildsfoto. Vad som däremot var lite nytt för mig var en liten åkning på räls i en av scenerna. Nu snackar vi rörlig bild! Det är helt otroligt vad mycket en liiiiten liiiten åkning gör för att ge filmen ett lyft och exklusivitet. Det svåra var att få in känslan för hur snabb, eller snarare hur långsam åkningen skulle vara vara och försöka dra kamerariggen i en konstant jämn hastighet. Eftersom vi filmade med DSLR kamera så var utrustningen väldigt lätt och därmed svårare att dra i jämn hastighet. Minsta lilla muskelspänning avslöjades i bilden. Så till nästa gång blir det till att preppa med ordentliga tyngder och kanske ett rejälare räls.

Dagen flöt på riktigt fint och det börjar kännas mer bekvämt med rörlig bild. Jag lär mig saker hela tiden men det går lätt eftersom jag har min erfarenhet från stillbild och det är ju faktiskt inte en enorm skillnad när det väl kommer till kritan.