100 porträtt på 4 timmar!

I fredags var jag iväg på ett för mig ganska annorlunda jobb tillsammans med Gustaf och Thomas som jag delar fotostudio med. Vi skulle porträttera hela radiosymfoniorkstern under en dag på Berwaldhallen. Samtliga musiker skulle ha ett porträtt plus att det också skulle göras ett gäng gruppbilder. Vi hade tillgång till orkestern i fyra timmar och alla hade genom ett gediget planeringsjobb av Thomas fått en tid tilldelad då de skulle infinna sig på någon av våra "fotostationer". Tre porträttstudios och en Gruppbildstudio riggades upp under morgonen med exakt samma ljussättning. Alla var på olika våningar i huset och vi hade i förväg planerat ljussättningen hemma i studion och ritat upp ljussättningsdiagram med exakta avstånd, vinklar, och ljusstyrkor. Klockan 07:00 var vi på plats och började rigga. Tack vare våra förberedelser hade vi ganska gott om tid på oss att dubbelkontrollera att alla inställningar var synkade i alla studios och allt satt på plats. Men sen, klockan 11:00 smällde det till med första porträtten och de följande fyra timmarna gick i 110!

För att hinna med allihopa hade vi fem minuter med varje person. In, hålla upp namnskylt, regissera, plåta, skratta, hitta nya vinklar, idéer, skaka hand, tacka, hej då, och in med nästa. Porträtten skulle dessutom inte vara vanliga regelrätta porträtt utan gärna innehålla lite humor och kännas avslappnade och för att göra det liiite knepigare så skulle alla musiker ha med sig sitt instrument! Jag tror 80% av de jag fotograferade var violinister och efter typ 20 stycken började det, tro det eller ej, bli lite halvkämpigt att komma på nya sätt att hålla den där fiolen på, snacka om att sätta kreativiteten på prov, men det det löste sig alltid till slut. Det var helt galet och vi var ganska svettiga när vi, exakt på utsatt tid var klara och kunde pusta ut! Sjukt kul jobb som omväxling och väl hemma i soffan kan jag lova att jag somnade på två röda.